Id-kapning, eller identitetsstöld, innebär att någon använder dina personuppgifter för att till exempel ta lån, få krediter eller köpa varor. Sedan den 1 juli 2016 är det ett eget brott. Har det hänt dig ska du först kontakta din bank och därefter göra en polisanmälan, enligt Polisen.
Det mesta av skyddet mot id-kapning är spärrar du lägger in själv, och flera av dem kostar ingenting. Har du redan drabbats gör ordningen störst skillnad, så stegen längre ner är numrerade.
Vad är id-kapning?
Id-kapning är när någon obehörig använder dina personuppgifter, till exempel ditt personnummer, din legitimation eller ditt BankID, för att göra ekonomiska affärer i ditt namn: ta lån, få krediter eller köpa varor och tjänster. Polisen använder orden identitetsbedrägeri, identitetsstöld och identitetskapning. I vardagligt tal kallas det också id-stöld.
Med ditt personnummer kan bedragaren till exempel söka lån eller handla på faktura. En annan typ av id-kapning är att någon obehörig ändrar din folkbokföringsadress, skriver Skatteverket. Då kan post med fakturor och kreditupplysningskopior hamna hos bedragaren i stället för hos dig. Id-kapning kan också vara att någon tar över dina konton på sociala medier och ber dina vänner om pengar.
Sedan den 1 juli 2016 är olovlig identitetsanvändning ett eget brott, enligt SVT. Det står i 4 kap. 6 b § brottsbalken: den som utger sig för att vara någon annan med hjälp av dennes identitetsuppgifter, och därigenom orsakar skada eller olägenhet, kan dömas till böter eller fängelse i högst två år, enligt regeringens proposition. Under 2025 minskade de anmälda fallen av olovlig identitetsanvändning med 2 322 brott, eller 13 procent, jämfört med året innan, visar Brå:s slutliga statistik. Statistiken visar bara de brott som anmäls.
Hur går en id-kapning till?
Bedragaren behöver uppgifter som gör det möjligt att utge sig för att vara du. Skatteverket nämner legitimation, lösenord, personnummer och mobilt BankID. Uppgifterna kan komma från stulen post: nya kontokort, postavier och id-handlingar som du har beställt stjäls ibland ur brevlådan, enligt Polisen. De kan också komma från en id-handling du har tappat, eller lockas fram via falska länkar och samtal.
Ett kapat BankID är en variant. Bedragaren ringer, ofta från ett nummer som ser ut att vara bankens, och får dig att logga in med ditt mobila BankID, enligt SVT. Sedan kan bedragaren logga in som du.
Så märker du att du har blivit id-kapad
Oftast upptäcker man en id-kapning när fakturor eller besked om kreditupplysningar dyker upp i brevlådan, enligt Polisen. Andra tecken är att din adress har ändrats utan att du har gjort det, eller att posten plötsligt slutar komma. Ser du något av det här ska du agera direkt och följa stegen längre ner i artikeln.
- Fakturor eller inkassokrav för något du inte har beställt. Kravet kan gälla en vara, ett abonnemang eller en kredit som någon annan har tecknat i ditt namn.
- En kreditupplysningskopia du inte känner igen. När någon tar en kreditupplysning på dig ska en kopia skickas till dig, enligt kreditupplysningslagen. Får du en kopia trots att du inte har ansökt om något ska du kontakta kreditupplysningsföretaget direkt, enligt Polisen.
- Adressändringar du inte har gjort, eller post som slutar komma. Då kan någon ha ändrat din adress eller beställt eftersändning för att komma åt din post.
Så skyddar du dig mot id-kapning
Det går inte att skydda sig helt mot id-kapning, men du kan göra det betydligt svårare. Det som förebygger id-kapning bäst är att spärra obehörig adressändring, se till att posten når dig, förlustanmäla id-handlingar direkt och aldrig lämna ut koder. Flera av skydden kostar ingenting och du ordnar dem själv.
Skatteverkets id-skydd: spärra obehörig adressändring
Med Skatteverkets tjänst spärra obehörig adressändring kan flyttanmälan och anmälan av särskild postadress bara göras via Skatteverkets e-tjänster. Kommer en anmälan ändå in på pappersblankett gör Skatteverket en särskild kontroll. Du aktiverar spärren själv med e-legitimation och måste ha fyllt 18 år, enligt Skatteverket.
Komplettera gärna med Adresslåset, en gratistjänst från Svensk adressändring som spärrar obehörig eftersändning eller lagring av din post, enligt Skatteverket.
Låt kreditupplysningskopior och post nå dig snabbt
Kreditupplysningskopian är din tidigaste varning, så den ska komma fram till dig och inte till någon annan. Skaffa en låsbar brevlåda eller ett postfack, som Polisen rekommenderar. Med en digital brevlåda får du ett meddelande om någon ändrar din folkbokföringsadress, och om någon anmäler flytt till din adress kan Skatteverket skicka en kontrollfråga till dig, enligt Skatteverket.
Förlustanmäl id-handlingar direkt
Har du blivit av med id-kort eller körkort ska du spärra det hos den som har utfärdat det. Polisen råder dig också att anmäla förlusten till polisen och till kreditupplysningsföretagen. Är id-kortet stulet måste du anmäla stölden till polisen, enligt Skatteverket.
Lämna aldrig ut koder
Banker frågar aldrig efter koder, lösenord eller bankkortsnummer via e-post eller sociala medier, enligt Polisens nationella bedrägericenter i SVT. Logga heller aldrig in med ditt BankID på någon annans uppmaning. Gör någon det är det garanterat bedrägeri, säger bedrägericentret till SVT. Lägg på och ring själv upp din bank.
Vad gör man om man blir id-kapad?
Börja med att kontakta din bank, så att fortsatta bedrägerier kan stoppas. Gör sedan en polisanmälan. Har någon tagit kreditupplysningar på dig spärrar du ditt personnummer hos kreditupplysningsföretagen, och fakturor för sådant du inte har beställt bestrider du skriftligt. Stegen kommer från Polisen:
- Kontakta banken. Berätta vad som har hänt och kontrollera dina konton.
- Gör en polisanmälan. Id-kapning anmäler du per telefon eller på en polisstation, inte via webben. Spara en kopia av anmälan, eftersom den behövs för att förlänga bedrägerispärren.
- Spärra ditt personnummer hos kreditupplysningsföretagen om någon har tagit kreditupplysningar på dig.
- Bestrid fakturor och krav för sådant du inte har beställt.
- Kontrollera hos Skatteverket att din folkbokföringsadress inte har ändrats, och hos Svensk adressändring att ingen eftersändning av din post har gjorts. Har adressen ändrats ska du skicka en kopia av polisanmälan till Skatteverket, enligt Skatteverket.
- Spärra id-kort eller körkort hos den som har utfärdat det, om du har blivit av med det.
Bedrägerispärr – så spärrar du ditt personnummer
En bedrägerispärr hindrar att någon tar en kreditupplysning på dig hos de anslutna kreditupplysningsföretagen. Du ringer ett av dem och spärrar direkt, kostnadsfritt. Spärren gäller först i två veckor, och inom en timme spärras du även hos de övriga, enligt Syna. Skickar du inom två veckor in en kopia av polisanmälan och ett undertecknat brev förlängs spärren till fem år.
Bedrägerispärren är ett samarbete mellan fem kreditupplysningsföretag, och hos Dun & Bradstreet kan du också aktivera den online med BankID via Min Upplysning, enligt Dun & Bradstreet. Det går inte att spärra personnumret i förebyggande syfte. Spärren är till för dig som redan har utsatts för bedrägeri eller ett bedrägeriförsök.
Är du betalningsskyldig vid id-kapning?
Du behöver inte betala för något du inte har beställt, men du måste säga ifrån. Det är företaget som skickar fakturan som ska visa att du har gjort beställningen, enligt Konsumenternas. Bestrid kravet skriftligt hos företaget varje gång du får det, även om det har gått till inkasso. Så länge du gör det får du ingen betalningsanmärkning. Förklara att du har blivit id-kapad, spara en kopia av det du skickar och polisanmäl id-kapningen, som Polisen råder dig att göra.
Hjälp från ID-skyddet i hemförsäkringen
Ett ID-skydd ger hjälp att återställa din identitet efter en id-kapning och råd om hur du minskar risken att drabbas igen. Det ingår oftast redan i grundskyddet i många hemförsäkringar, enligt Konsumenternas. Själva brottet kan ingen försäkring hindra, och vad skyddet omfattar skiljer sig mellan bolagen. Kontrollera därför villkoren i din hemförsäkring innan du betalar för något extra.
Förnyas försäkringen år efter år utan att du läser villkoren är det lätt att missa vad som faktiskt ingår.