Dubbdäck tar fler liv än de räddar

Från och med den 1 oktober är det tillåtet att använda dubbdäck på svenska vägar. Dock pekar forskare vid Chalmers på att dubbdäck - tyvärr - tar fler liv än de räddar.

Dubbdäck används under höst och vinter i Sverige för att undvika olyckor och rädda liv. Enligt Transportstyrelsen använder 60 % av svenska bilägare dubbdäck. Några hävdar dock att dubbdäck har negativ inverkan på både miljö och människa eftersom dubbdäck river upp farliga partiklar i asfalten - andra hävdar att det är starkt överdrivet.

Dubbdäck ur ett globalt perspektiv

Anna Furberg, Rickard Arvidsson och Sverker Molander vid Chalmers avdelning för miljösystemanalys har 2018 blåst nytt liv i debatten. Genom ett systemperspektiv har trion analyserat dubbdäckens hälsopåverkan under hela däckenslivscykel. Resultatet i analysen visar att dubbdäck - ur ett globalt perspektiv - tar fler liv än de räddar.

Kobolt i Kongo-Kinshasa

I analysen har forskar-trion vägt negativa effekter mot sparade liv. Negativa effekter av uppriven asfalt överskuggar antal räddade liv - dock slutar analysen inte där. Man har i analysen även tagit hänsyn till produktionsfasen. Kobolt - som framför allt bryts i Kongo-Kinshasa - är dessutom en konfliktmetall som skördar många dödsoffer.

Resultat i undersökningen

Forskarna kom i analysen fram till att användningen av dubbdäck i Sverige räddar mellan 60 och 770 levnadsår. Dessvärre kostar det mellan 570 och 2 200 levnadsår i ett livscykelperspektiv. Även om det endast är en uppskattning ger det oss perspektiv - vi har utan eftertanke utgått från att dubbdäck faktiskt räddar fler liv än de skördar.

Sammantaget blir det uppenbart att dubbdäck kostar fler liv än de räddar - där användningsfasen med upprivna partiklar från asfalt har störst negativ påverkan före den småskaliga gruvbrytningen i Kongo-Kinshasa. Minst negativ påverkan har konflikten i Kongo-Kinshasa även om det tydligt illustrerar globaliseringens avigsidor.